samisktmote1

Publicerat 9 mars, 2008

Nationella minoriteter i norra Europa – kultur, politik och identitet hos samer, kväner och liver

Anteckningar från ett vetenskapligt seminarium ingående i dialogserien Umeå Kulturhuvudstad 2014.

Kafé Station, 5 mars 2008 klockan 14-17. Arrangörer: Umeå 2014 och Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet.

Arrangemanget ingick också i Samiska veckan. Cirka 30 deltagare.

Kulturnämndens ordförande, Tomas Wennström, hälsade välkommen och vände sig då speciellt till de tre föredragshållarna docent Lars Elenius från Luleå tekniska universitet, professor Peteris Zvindrins från University of Latvia i Riga och professor Peter Sköld från Centrum för samisk forskning / Vartoe vid Umeå universitet. Både han och kulturchefen Fredrik Lindegren underströk vikten av att norra Europas minoritetsfrågor belyses. I ansökan för att bli kulturhuvudstad kommer Umeå bland annat att fokusera på det så kallade Nordliga rummet där minoriteter och urbefolkningsfrågor spelar en viktig roll.

Minoritetskulturer på Nordkalotten
Docent Lars Elenius har under senare tid, med ekonomiskt stöd av Vetenskapsrådet, forskat om minoritetskulturer på Nordkalotten. Forskningsprojektet ska titta på hur etniska grupper mobiliserat sig och hur staten legitimerat minoritetskulturer. Lars Elenius ska titta på hur etnopolitiska mobiliseringar har skett från 1960-talet till idag. Den grupp som Elenius emellertid särskilt noga studerar är kvänerna, ett finskspråkigt folkslag som finns i Norge, Sverige och Finland.

Kvänerna omnämns redan i källor från 800-talet som en finskspråkig befolkning på Nordkalotten (Tornedalen, Nordfinland och norra Norge), men som försvinner ur källorna i och med att stater bildas. Idag finns en nordisk kvänrörelse. Kvänerna har på senare tid blivit allt mer aktiva och gör nu anspråk på att bli betraktade som urbefolkning. Elenius föreläsning om de finskspråkiga minoriteterna och samerna gav inledningsvis en bred exposé över deras historia och etniska myter.

När nationalstaterna tog form fanns ingen plats för nationella minoriteter som ansågs störa den nationella politiken. Minoriteterna hade då bara sin egen historia, sina minnen, sina egna etniska myter att sätta emot. Men denna minoriteternas historia var inte nationell, utan lokal. På det nationella planet var det assimilering som gällde. Ett exempel: Finnbygden blev Tornedalen och finnarna där tornedalingar!

Minoriteternas makt stärks
Men idag har vinden vänt! EU och globaliseringen och även Internet som global mötesplats gör att den blåser mera i lokal och regional riktning. Att EU stärks på nationalstaternas bekostnad tar vi för givet. Men Elenius föreläsning klargjorde något som kan kännas som en paradox: nämligen att beskuren nationell demokrati kan stärka samhällets dittills mest marginaliserade och maktlösa grupper, urfolken och de nationella minoriteterna.

Det faktum att samernas ställning har stärkts under de senaste årtiondena, inte minst genom tillkomsten av Sametinget, har haft följdverkningar för andra etniska grupper som kvänerna som idag hävdar sin rätt som urbefolkning. Språket kallas på kvänska för kainun kieli. Tromsö universitet anordnade en första kurs i detta språk 2005. I Norge finns idag också ett kvänskt språkråd.

Samerna ett föredöme bland urfolk
Professor Peter Sköld inledde med en pedagogiskt föredömligt upplagd snabbgenomgång av samernas historia, kultur och politisk mobilisering. Kvintessensen var att samerna idag ses som ett föredöme av urfolk på andra ställen i världen. Jämförelsevis har samerna kommit långt, inte minst ifråga om organisering och rättigheter där Svenska Samernas Riksförbund och framförallt Sametinget betyder mycket. Sköld tog också upp frågan om god hälsa. Forskningsresultat visar att samerna ligger bra till, mycket bättre än många andra urfolk i världen.

Sköld avslutade med att ”parafrasera” en känd amerikansk ledare: Han, Sköld, har en dröm att Umeå universitet som redan nu har och utför en viktig uppgift inom det samiska, att alltså vårt universitet skapar tydliga länkar mellan det samiska och så gott som alla sina utbildningar. Han nämnde bara några, men viktiga, exempel: lagstiftning och samefrågor i juridikutbildningen och samisk historia och kultur i lärarutbildningen.

Etniska grupper i de baltiska staterna
Professor Peteris Zvidrins är befolkningsforskare. Han gav oss många intressanta inblickar i de baltiska staternas befolkningssituation, speciellt hur utvecklingen har varit mellan 1992 och 2007. Vi fick veta att det finns många etniska grupper i samtliga tre stater, att medellivslängden är förhållandevis mycket låg: 66 år för män och 73 för kvinnor, att minoriteterna befolkningsmässigt minskade mest, nämligen med hela 29 procent.

Tyvärr fick vi inte veta så mycket om liverna. Liver är ett finsk-ugriskt folk som talar liviska. Liverna invandrade till Baltikum redan under 100- talet. De bosatte sig i norra Kurlands kustland, senare även vid kusten norr om Daugava. De flesta liverna har numera blandats upp med letterna samt även med svenskar som bodde i området.

1935 fanns fortfarande cirka 4000 liver kvar, idag är siffran nere i cirka 200, varav de flesta bor i Estland. I Lettland lever liverna idag nära kusten i den nordvästra delen. Under sovjettiden var de förbjudna och så sent som i slutet på 1990-talet fanns, enligt Zvidrins, inga officiella siffror. Han nämnde dock att trenden för liverna pekar fortfarande neråt. Man utgår ifrån att endast 10 liver är yngre än 25 år idag!

Tyvärr blev det inte mycket sagt om det liviska språket. Efter konsultation av olika uppslagsböcker kan man dock konstatera följande om dagens språksituation:
Det finns i dagsläget ingen geografisk plats där liviska är huvudmål. I norra Kurland har man dock återigen börjat med undervisning på liviska samt att det numera finns liviska familjer som uppfostrar sina barn på liviska. Språket har därmed börjat växa igen. Från uppskattningsvis 15-20 personer som 1990 talade flytande liviska torde det idag var drygt hundra som åtminstone kan kommunicera på språket.

Vid pennan
Peter Sedlacek

comments powered by Disqus
Du är här: Hem | Nyheter | Nationella minoriteter i norra Europa – kultur, politik och identitet hos samer, kväner och liver