rainbow

Publicerat 8 oktober, 2008

Umeå – en HBTQ-vänlig stad?

Den 25 september 2008 arrangerades en temakväll med temat Kärlek och respekt på Hamnmagasinet. Den innehöll bland annat föreläsning, workshops och en paneldebatt. Diskussionsämnena handlade om hur det är att vara ung och icke-heterosexuell i dagens Umeå, är Umeå verkligen en HBTQ-vänlig stad, bemötandet i samhället och önskningar mot kommunen, kulturhuvudstadssatsningen och kulturlivet i stort.

Hur är det att vara ung i Umeå idag? På vilket sätt talas det och tänks det om sexualitet och identitetsskapande bland unga och på institutionell nivå – som kommunen, skolor och fritidsgårdar? Under dialog 2014-mötet Kärlek och respekt på Ungdomens Hus Hamnmagasinet, torsdag 25 september 2008, belystes just dessa frågor.

Dialogmötet, som besöktes av cirka 300 personer i blandade åldrar, var också den inledande dagen på Umeå Pride 2008 som arrangerades av RFSL Umeå och SFQ Umeå.

Programmet för ”Kärlek och Respekt” utformades av en grupp med representanter från RFSU, Umeå Pride, Umeå kommuns ungdomsombud och andra queer- och sexualitetsexperter som arbetat med ungdomsfrågor tidigare, under ledning av Jenny Persson (anställd av Umeå Fritid Unga på Hamnmagasinet).

Föreläsning, workshops och improshow
Under kvällen föreläste bland annat Manne Forsberg, författare till boken ”Kukbruk”, om hur könsroller påverkar oss på sexualitetens område och hur han bestämde sig för att göra upp med sin egen. Genusvetaren Lina Kurtilla höll i en dragkingworkshop och Skuggteatern spelade upp en improshow om sexualitet. Det visades också film i samarbete med Bio Marx och hiphopartisten Melina Wrede avslutade kvällen med att spela skivor.

Paneldiskussion: Umeå – homovänligaste staden?
I samarbete med Umeå Pride arrangerades en paneldiskussion på temat ”Umeå homovänligaste staden?”. Medverkande i panelen var Viola Arvidsson, 19 år, (kassör i SFQ Umeå och en av arrangörerna av Umeå Pride) och Cornelia Nystedt, 21 år, (sekreterare i RFSL Umeå). Moderator var Lena Thomasson.

De ämnen som togs upp till diskussion var:

  • Hur det är att vara ung och icke-heterosexuell i dagens Umeå?
  • Är det verkligen en HBTQ-vänlig stad? (HBTQ= homo-, bi-, trans- och queer)
  • Hur är bemötandet i skolan och i samhället i stort?
  • Vilka önskningar har man på kommunen, på kulturhuvudstadssatsningen och kulturlivet i stort?

Cornelia Nystedt:
– Umeå är ganska bra, men ordet borde egentligen inte ens behöva existera. Att måsta benämna det så innebär att det nog egentligen inte är så. Att HBT inte ses som normativt. Ordet vänlig är väl dock en bit på vägen. Det signalerar ut att ”här kan du vara”, men egentligen borde man ju kunna vara precis den man är precis vart man vill!

Viola Arvidsson:
– En bra HBTQ-stad ska inrymma bra saker för HBTQ-personer och det saknas i dag! Och det på egentligen alla plan, i dagsläget finns det bara två föreningar, RFSL Umeå och SFQ Umeå, som arrangerar något för HBTQ-personer. Men det saknas till exempel ett bredare utbud av klubbar och HBTQ-kultur i stort. HBTQ-perspektivet borde synas och märkas på alla plan i kulturliv, idrott, konst och så vidare.

Skolan och HBTQ
De båda paneldeltagarna enades om att det i mångt och mycket oftast pågår ett ständigt osynliggörande av ickeheteronormativa sexualiteter och könsidentiteter i skolan. Upplevelsen är att exempelvis homosexualitet inte ses som något fel men att andra identiteter och sexualiteter än den heteronormativa aldrig lyfts upp. Sexualundervisningen i skolan är också mycket undermålig och visar på stort brist på kunskap i såväl skolmaterial som bland personalen.

Paneldeltagarna önskar en bättre undervisning för lärare vad gäller sexualitetsfrågor, men också bland elever. Skolbesök från exempelvis RFSL efterfrågas och skolundervisningsmaterialet bör ses över. Som det ser ut idag är den uppbyggd utifrån och präglas av en stark heteronorm.

Kulturhuvudstad 2014-satsningen och HBTQ
Eftersom mellan tre och fem procent av befolkningen identifierar sig som HBTQ måste Umeå 2014 satsa på HBTQ-frågor för att få med sig folket. Kandidaturen måste arbeta för att nå ut i alla områden! HBTQ-frågor och erfarenheter måste införlivas i satsningen. Kandidaturen och Umeå kommun i stort behöver också stötta föreningar som RFSL och SFQ med mer pengar.

I dagsläget upplevs kommunstödet som ganska dåligt. Oftast beviljas bara medel till HIV-förebyggande arbete, som förvisso är mycket viktigt, men det finns många fler frågor som borde få stöd och utrymme. Kommunen behöver ta mer ansvar för att lyfta och synliggöra HBTQ-frågor och HBTQ-kultur.

Pridefestivaler
Vidare diskuterades betydelsen av pridefestivaler som ex Umeå Pride. Varför ska man egentligen fira pride?

Cornelia Nystedt:
– Det betyder jättemycket! Att få känna sig normativ för en stund. Att få träffa andra HBTQ-personer och få känna samhörighet och delaktighet. Pride handlar om synliggörande också, det är ett viktigt forum där HBTQ-frågor äntligen lyfts upp på agendan.

Viola Arvidsson:
– Jag tycker pridefestivaler kan ses som en kunskapshöjande verksamhet. Ett forum där man kan utbyta erfarenheter och ett sätt att utmana rådande normer och arbeta bort fördomar. Men pride betyder för mig också mycket glädje och pepp!

Ungdomar kan påverka
Avslutningsvis släpptes publiken in för kommentarer och frågor. Bland annat uttryckte Cathrin Westergren, avdelningschef på Umeå fritid unga, att kommunen gärna vill stötta och att de vill lyssna. Hon uppmanade också ungdomar att använda sig av de påverkanskanaler som finns, exempelvis Tycka – en dialog som genomförs vartannat år i Umeå där unga får tycka till om hur man ska utveckla Umeå.

Antecknat av Evelina Lindahl

comments powered by Disqus
Du är här: Hem | Nyheter | Umeå – en HBTQ-vänlig stad?