horses

Publicerat 20 november, 2008

Ridsportkultur i Umeå

Den 19 november 2008 arrangerades ett dialogseminarium av Umeå kommun i samverkan med SISU Idrottsutbildarna. Temat var ridsportkultur och föreläsare var Elisabet Lundholm.

Umeå ligger långt bort från ridsportens förlovade län, Skåne. Men vi har en, historiskt sett, stark ridsportkultur som kan stärkas ytterligare. Hur skapar vi goda förutsättningar för bredden för att nå toppen? Vilka framgångsnycklar finns? Vad tycker du behövs i Umeå för att stärka ridsportkulturen? Hur kan vi tillsammans tänka för att stärka Umeå som ett erkänt ridsportcentrum?

Seminariet inleddes med en resa som påminner oss om Umeås ridsportkultur, fina anläggningar, geografiska läge och goda förutsättningar att bygga vidare på. Därefter presenterades kvällens föreläsare, Elisabet Lundholm.

Att bredda eliten
Elisabet är före detta förbundskapten för dressyrlandslaget men berättar gärna om sin bakgrund från ridskolan. Ridskolan är enligt Elisabet den plats där hon fått sin stadiga grund, den plats där hon lärt sig ridsporten och dess villkor. Den plats där bredden växer upp för att så småningom nå toppen och eliten. Därför var honnörsorden under åren som förbundskapten att bredda eliten. Det vill säga bredda gruppen som rider Grand Prix (17 stycken red Grand Prix 2003-2004, 2007 red 50 stycken i samma klass).

Elisabet ville skapa en bredare rekryteringsbas för att säkra återväxten i landslaget. Frågan var då hur man skapar en stark verksamhet utan pengar. Där anser Elisabet att det är oerhört viktigt att bygga på de mänskliga resurserna som är en ovärderlig resurs. Frågan var därför: Hur får man många att tycka att det omöjliga är möjligt?

Inventering i hela landet
Landslaget började att gemensamt sätta upp mål att klättra på. De klurade mycket på frågan hur de ska lyckas få fler, framför allt ungdomar, att ta klivet högst upp. Därför togs det kontakt med distrikten för att göra en inventering kring vilka ekipage som finns ute i landet. Den så kallade C-gruppen för ekipage på MSV A nivå bildades.

När C-gruppen bildades så började det komma in brev och meritlistor från ryttare som landslagsledningen inte ens visste existerade. Vilket ansågs mycket positivt för att kunna arbeta med att bredda eliten. Man valde att anta nya ekipage varje halvår och göra utvärderingar varje år för att se vilka som skulle vara kvar och vilka som blev nedskickade till gruppen under.

Viktigt var dock hela tiden att de som blir antagna till dessa grupper ska vara goda ambassadörer för dressyren och i synnerhet för sporten.

Unga ledare
Elisabet poängterar också vikten av att inte bara skapa ett elitlag utan se till helheten. Därför har de även arbetat för att integrera juniorerna med seniorerna åtminstone på tävlingar så att deras tävlande kan ske parallellt och man enklare ska kunna upptäcka de som aspirerar till en plats i någon av spetstrupperna. Ytterligare en aspekt som man arbetat med är att försöka få fram unga ledare till ridsporten för att säkra återväxten även på ledarsidan.

Misslyckades i Sydney
Hur gick det då resultatmässigt när man började arbeta på ett nytt sätt? OS i Sydney slutade laget på en nionde och sista plats. Laget hamnade i en sorts kaos, allt gick bara fel. Vad skulle man göra nu?

Misslyckandet gav en kick, en sammanhållning att gemensamt ta sig ur detta kaos. Alla satte tillsammans upp ett gemensamt mål att sträva efter. Trots olika roller så strävade man nu mot ett gemensamt mål. Därefter gick man ut och kollade av vilka som verkligen var beredda att satsa i fyra år. Man börjar nämligen direkt år ett för att avsluta satsningen med OS-deltagande år fyra. Därefter sattes individuella mål för att nå det gemensamma. Målet var att nå medalj på OS i Hongkong…

Hur gick det då för den här ”familjen” som gemensamt satte mål? De nådde aldrig sitt mål men slutade dock på en mycket hedrande fjärdeplats. Målet var nära…

Frågor och synpunkter
Efter att Elisabet berättat om sina erfarenheter av att bygga ett team med gemensamma mål att nå gavs tillfälle för åhörarna att ge synpunkter på hur vi i Umeå kan stärka ridsporten och ridsportkulturen. Det som framkom var:

  • Plocka fram ett program för samverkan inom sektorn för ridsport. Mål för Umeå som ridsportkommun.
  • Tillhandahålla information om ridvägar.
  • Informera allmänheten vad som gäller för hästar och ridning (allemansrätten).
  • Kompetensutveckling för sektorn.
  • Samordna insatser mot ridsporten, SISU Idrottsutbildarna, Västerbottens Ridsportförbund samt Umeå kommun.

Diskussionerna fortsatte långt efter det ”officiella” programmet och många punkter avhandlades i mindre grupper.

Antecknat av Outi Krekula, Umeå Fritid

Foto: Ulf Bodin. Creative Commons: Attribution-NonCommercial-ShareAlike 2.0 Generic (CC BY-NC-SA 2.0)

comments powered by Disqus
Du är här: Hem | Nyheter | Ridsportkultur i Umeå