samiheart

Publicerat 4 mars, 2009

Dialog 2014: Sämij bivddieme – Sami Invitation

Anteckningar från det öppna möte kring Umeå 2014:s föreslagna programområde Sämij Bivddieme – Sami invitation som arrangerades på Västerbottens museum måndag 2 mars 2009 klockan 18.30 – 20.00.Några av deltagarna på mötet:
Ellacarin Blind – ansvarig för att samla in projektidéer till programområdet Sämij Bivddieme – Sami invitation.
Fredrik Lindegren – kulturchef i Umeå kommun och projektledare för kulturhuvudstadssatsningen.
Lisbeth Lundahl – professor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning, Umeå universitetet. Hon har gjort studier vad gäller läromedel i hela Sverige och insett att det finns brister i dokumentationen av den samiska kulturen
Daniel Kallos – ledamot i styrgruppen för Umeå 2014, representerar Vänsterpartiet.
Karl-Einar Enarsson – vice ordförande i Umeå sameförening.
Michael Lindblad – ordförande i Umeå sameförening.
Britt-Marie Barruk – medlem i Umeå sameförening.
Suzanne Martin – forskare vid Umeå universitet. Hon skriver en avhandling om representationen av samerna i skandinavisk litteratur. Kommer från Berkeley, Kalifornien.
Inger Hellman – Grans sameby, egen företagare inom turism.

Ett samiskt hus
Ellacarin Blind hälsade alla välkomna och sammanfattade diskussionerna som förts under den workshop för inbjudna representanter från olika institutioner och organisationer som ägt rum tidigare under dagen. Ett av förslagen handlar om ett samiskt hus i Umeå.

Michael Lindblad tyckte att det är förvånande att den samiska arkitekturen inte har använts i fler sammanhang. I Norge är det mycket vanligare än här. Han presenterade en idé om en stor byggnad vid älven, formad som en samisk kåta, men i blått glas. Den runda formen kan tolkas på olika sätt. Den kan till exempel motsvara eller rymma de åtta årstiderna, men man kan ha flera utgångspunkter. Byggnaden skulle kunna bli ett vackert vykort från Umeå, enligt Michael. Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser vid ett skapande av ett samiskt hus, fortsatte han. Det skulle dessutom bli en helt ny scen!

Huset kan också innehålla en ny restaurang med samisk mat på menyn, föreslog Ellacarin Blind.

Britt-Marie Barruk tyckte att det samiska huset skulle kunna ha ett särskilt rum där renskötare kan presentera sin verksamhet.

Man skulle också kunna tänka sig en rund biograf, där man befinner sig i mitten av rummet. Då skulle man kunna förmedla känslan till publiken av att de hamnat i mitten av en renhjord som rusar runt, eller på en fjälltopp.

En annan tanke är att varje vecka ha olika slöjdare som sitter i huset varsin vecka, och säljer sina alster.

Ellacarin Blind lade till att huset skulle kunna innehålla lokaler för forskare.

Slöjden och konsten
Daniel Kallos tyckte att det är viktigt att få med samisk slöjd och samisk konst i tankarna kring ett konstnärligt campus. Det är viktigt att visa på närvaron av den samiska kulturen i Västerbotten och i Umeå.

Fredrik Lindegren svarade att detta generellt är en bristvara, om man tittar på representation av samisk konst, litteratur och så vidare.

Ellacarin Blind föreslog att exempelvis borde en viss del av den offentliga konsten öronmärkas för samisk konst.

Hon tyckte också att man i Sverige borde börja fira den samiska nationaldagen. Ett annat förslag till förbättringar är att institutioner och organisationer borde se över hur man representerar det samiska.

Michael Lindblad nämnde ett förslag om skulpturer på campusområdet med betande renar. Sådana symboliska aspekter har större betydelse än man tror, tillade han. Ett annat exempel är skyltar med ortnamn på samiska.

Samer kommer ut ur garderoben
Inger Hellman berättade att mycket har förändras på kort tid. För inte så länge sedan fanns det samiska närmare samhällena men numera har det nästan försvunnit.

Michael Lindblad tyckte att Inger själv är ett tecken på vilken mångsysslare man måste vara för att klara sig idag. Detta är intressant i sig, lade han till. Det gäller att vara uppfinningsrik, kreativ.

Inger Hellman svarade att för henne handlar det inte bara om att få in pengar, utan också om att synas, att vara med i olika sammanhang. På så sätt får man betydelse – syns man så finns man!

Det var något som Michael Lindblad kunde hålla med om. Han sa att synliggörandet har gjort att fler har ”stigit ut ur garderoben”. Medlemsantalet i Umeå sameförening har stadigt ökat.

Michael Lindblad sa också att Umeå sameförening har fört samtal med Balticgruppen sedan länge om detta samiska hus och att föreningen försöker vara aktiva på olika sätt. Han berättade vidare att diskussionen med Balticgruppen har varit spännande då de faktiskt har insett att det samiska kan göra Umeå intressantare, att sådana satsningar som ett samiskt hus bidrar till Umeås attraktionskraft.

Hur undviker vi exotism?
Daniel Kallos sa att från juryns sida är det tydligt att det samiska perspektivet är viktigt. Men hur vi ska skapa en tydlig samisk profil? Hur gör man detta till ett levande inslag och hur undviker man exotism?

Fredrik Lindegren svarade att alla programområdena förstås skulle kunna innehålla exotiska inslag, väldigt politiskt korrekt, eller så kan man lyfta det som är kontroversiellt, det som väcker konflikt.

Han påpekade också att vi i ansökan ska synliggöra syd-nord-kontakterna på ett tydligare sätt. Detta gäller ju även det samiska.

Vi har ansvar för att visa upp det samiska och det nordliga söderut, sa Daniel Kallos. Han föreslog en vandringsutställning som kan skickas till södra Sverige eller kanske ut i Europa. Centre Culturel Suédois i Paris skulle till exempel under år 2014 kunna ordna en utställning med samiskt tema. För att få den syd-nordliga kontakten så skulle man kunna ta en annan utställning tillbaka hit.

Fredrik Lindegren sa att om Umeå utses till europeisk kulturhuvudstad 2014 så får man mandat att ta ett europeiskt ansvar. Då kan vi ta ansvar för urbefolkningen.

Levande samisk kultur uppstår i möten
Inger Hellman frågade: vad är egentligen samisk kultur? Är det de som jojkar offentligt? Är jag själv ett samiskt kulturfenomen? Våra förfäder, såg de sig som kultur? Existerade det uttrycket ens? Jag tror det absolut viktigaste är att det finns något levande, människor som känner det starkt i hjärtat. Kultur måste grundas på något stabilt, något äkta.

Daniel Kallos undrade vad som är samisk kultur och vad som inte är det? Finns det en genuin samisk poesi, finns det samiska poeter som ser sig som just genuina samiska poeter? Det intressanta är att definiera samisk kultur utifrån det samiska.

Att den samiska kulturen lever och utvecklas är fundamentet, sa Michael Lindblad. Utifrån det kommer nya uttryck. I mötet med något annat så definieras det egna. Poängen med kulturhuvudstadssatsningen är nya möten. Vi måste utvecklas, både Umeå och den samiska kulturen!

Inger Hellman nämnde de samiska koltarna som nästan alltid kommit till genom olika slags möten. Pärlor från Asien har till exempel mött skräddare från Arjeplog.

Rennäringen
Fler borde bli insatta i och få en större kunskap om renskötsel, tyckte Inger Hellman. Rennäringen är en stor bärare av kultur. Man skulle kunna visualisera de olika delarna som ingår, till exempel med doften av skinn och känslan av en märkt ren-örsnibb… På vintern har Inger renar i en hage och en kåta på gården. Hon tar emot utländska besökare och berättar om renskötsel för dem.

Michael Lindblad föreslog att man skulle kunna ta en mindre renhjord genom staden till en gärda, för att människor ska få höra ljudet, klicket och grymtandet från hjorden.

Inger Hellman sa att från december till slutet av mars finns det renar ganska nära Umeå som skulle kunna tas närmare centrum. Men hon påpekade att det måste vara relativt tama renar och att ett sådant projekt måste planeras några år i förväg.

Invigningen av kulturhuvudstadsåret
Den eventuella invigningen av kulturhuvudstadsåret måste bli något storslaget, sa Fredrik Lindegren. Det är visserligen många år kvar, men vi måste ha en plan. Invigningen bör inte äga rum på nyårsafton utan kanske runt den 7-10 januari istället.

Invigningsarrangemanget skulle kunna ge ett anslag och en försmak om vad resten av året kommer att handla om. Ett annat avstamp skulle kunna vara den samiska nationaldagen, den 6 februari. Då skulle man kunna ha seminarier och olika slags festivaler.

Michael Lindblad tyckte att invigningen absolut måste ske utomhus. Det ska vara kallt och med gnistrande snö. Den bör tv-sändas.

Maten
Att få uppleva den samiska maten väcker känslor hos människor, sa Britt-Marie Barruk. Renkött och palt borde serveras varje vecka under hela kulturhuvudstadsåret.

Egentligen finns det för lite renkött, sa Michael Lindblad. Det beror på bete och annat. Renkött kommer alltid att vara exklusivt.

Men handlarna måste också vilja ha renkött i sina butiker, påpekade Inger Hellman. Det borde man försöka påverka. Någon restaurang skulle kunna fungera som ambassadör för samisk mat.

Antecknat av Maria Stam, praktikant på Umeå kommuns informationsenhet.

comments powered by Disqus
Du är här: Hem | Nyheter | Dialog 2014: Sämij bivddieme – Sami Invitation