Ann-Helén Laestadius

Publicerat 20 mars, 2013

Om samisk identitet på Littfest

Hon skriver på svenska men kallar sig för samisk författare. Eller kanske just därför. Efter att ha gömt undan sitt samiska arv i ungdomen är det numera viktigare än någonsin för författaren Ann-Helén Laestadius att lyfta fram sina rötter. Det berättade hon vid en paneldiskussion om den framtida samiska litteraturen på Littfest i Umeå.

Förutom den samiska litteraturen förr och nu kom det i mångt och mycket att handla om samisk identitet. För författaren Ann-Helén Laestadius, vars mamma har samiskt ursprung, är den identiteten nu en självklarhet.

– Mamma fick inte prata samiska i skolan, då blev det så att hon inte heller lärde sina barn språket, det var en sådan tidsanda då.

Under sin skoltid på 1980-talet blev Ann-Helén Laestadius vittne till hur samiska barn blev retade för sitt ursprung.  Av rädsla för att råka ut för samma sak själv, valde hon att inte berätta om sina egna samiska rötter för någon utomstående.

– Genom min pappa var jag  ju svensk också, så jag tyckte att jag kunde välja det, förklarar hon.

I 18-19-års åldern började hon hitta tillbaka till rötterna. Hon träffade människor som hade en positivare syn på samer och genom sin mors släkt hade hon alltid burit de goda berättelserna med sig.

Bejaka rötterna
Det här hjälpte Ann-Helén Laestadius med processen att börja bejaka sina samiska rötter i stället för att mer eller mindre förtränga dem. Hon jobbade som journalist för NSD (Norrländska Socialdemokraten) i Kiruna i sju år, där hon hade stort fokus på sametinget och när hennes första bok Sms från Soppero publicerades var det mycket som kastades fram i dagsljuset.

– Verkligen, vi började diskutera inom familjen vad det innebar för oss med den samiska identiteten. Och 2004 när jag fick barn blev det ännu viktigare, till exempel att kämpa för att min son ska få lära sig samiska i skolan. Hela processen när vi började prata om detta blev en slags terapi för mig att gå igenom, med mycket känslor involverade.

Men Ann-Helén Laestadius har också känt sig stå lite vid sidan om i den samiska kulturen på grund av att hon inte fått lära sig språket och genom de luckor som bildats inom henne genom åren.

– Det är som ett hål i mig där, och mycket känns väldigt dubbelt. Vi är många samer som inte kan samiska och den verkligheten måste också beskrivas.

Revansch
Ann-Helén Laestadius tycker sig ha fått en slags revansch genom sina (hittills fyra) ungdomsböcker som bland annat handlar om den kluvna tillvaron i gränslandet mellan två kulturer, sett genom den samiska flickan Agnes ögon. Och vad beträffar den samiska litteraturen är författaren optimistisk inför framtiden.

– Den kommer att växa, det var tjugo bidrag till skrivartävlingen med samiskt tema där min Sms från Soppero fick första pris.

I paneldebatten på Littfest i Umeå deltog utöver Laestadius även musikern Sofia Jannok, konstnären Marit Anne Sara och författaren Sigbjörn Skåden. De två senare kommer från Norge, men liksom de två från den svenska sidan, har de samiska rötter.

comments powered by Disqus
Du är här: Hem | Nyheter | Om samisk identitet på Littfest