samiska_almedal_312

Publicerat 3 juli, 2014

Kultur mot rasism – laddat om det samiska

Att kulturhuvudstadsåret har öppnat upp för synliggörandet av vardagsrasismen mot samer, konstateras på seminariet Kultur mot rasism – om Umeå2014 och den samiska representationen i Almedalen. Samtidigt ifrågasätts hur själva arbetet gått till och samernas möjlighet att påverka.

Under invigningen fylldes Rådhustorget i Umeå med samiska föreningar och aktörer, som enligt Anne Wuolab skulle skapa en modern, samisk plats i syfte att informera om Sápmi. Men medan dagsaktiviteterna var trevliga blev stämningen under kvällen en annan. Några av de samiska representanterna utsattes för kränkande frågor, kommentarer och sexuella trakasserier. ”Är det här riktiga samer?” Till och med barnkören som under ett års tid jobbat med att ta fram jojken blev ifrågasatta huruvida de var äkta eller inte.

– Det ironiska var att Sametinget, tillsammans med CeSam hade tagit fram en broschyr om typiska fördomar mot samer som delades ut på torget, säger Anne Wuolab.

– Det var som att näthatet man läser om blev levande, fortsätter Anne som menar att det var mäniskor precis som du och jag som mycket närgånget uttryckte sina åsikter.

– Under invigningen blev det tydligt att den annars så öppna staden har stora problem med rasism mot samer. Det enda positiva är att vi står här idag och pratar om den, säger Nina Björby, ordförande i kulturberedningen på Region Västerbotten.

Nationellt problem
Statsvetaren Annette Lööf, som representerar CeSam svarar att frågan inte bara berör Umeå utan att det är en tendens som vi ser i samhället i stort.

– I politiken är samiska frågor osynliggjorda. Rennäringen visar tydligt på att samerna har väldigt lite inflytande. Om man skulle byta ut samer mot en annan folkgrupp skulle samma typ av uttalade rasism aldrig förekomma.

Sven-Olov Edvinsson, vice ordförande i kulturutskottet för Umeå2014 säger att det fanns en obehagskänsla i ryggraden, man visste att den tydliga samiska närvaron kunde vara provocerande.

– Det finns i skuggan av en okunskap, en kamp mellan vad som är norm och icke. I skuggan av frågan om vad som är kultur? Det är inte bara samer, det är världsartister och kulturutövare, säger Sven-Olov Edvinsson.

Kulturen gör nytta
Michael Lindblad, ordförande i Umeå Sameförening och det Samiska konstnärliga rådet för Umeå2014 går tillbaka till själva grundfrågan om kulturens kraft mot rasismen och menar att kulturen gör en stor nytta.

– Den samiska närvaron gjorde något med staden och med människorna, en lärdom som kan göra nytta om arbetet fortsätter även bortom Umeå2014. Umeå2014 har gjort mer för samisk kultur än staden under 2014. Vi behöver ta detta till en ny regional och nationell nivå och titta på den samiska kulturpolitiken.

Han påpekar också att Umeå gör ett viktigt statement när de säger att Umeå är en del av Sápmi, vilket han menar att Sverige inte gör.

Kritik mot processen
Annette Lööf håller med om att kulturhuvudstadsåret är en viktig arena för att synliggöra och lyfta fram den samiska kulturen, men vill problematisera hur processen gått till längst vägen. Vilka förutsättningar ligger till grund för samernas medverkan?

– Sametingen godkände i en motion 2009 att samerna skulle stödja kulturhuvudstadsåret, men sen dess har inget hänt.

Umeå2014 har jobbat med ett Samiskt konstnärligt råd, men det är enligt Annette Lööf ett stort ansvar för några enskilda individer från början till slut. Hon tar upp Caught by Umeå, en internationell, marknadsföringsturné för Umeå2014 dit samerna blev inbjudna först sent i processen.

– Man gjorde det bästa man kunde utifrån förutsättningarna. Men det fanns inget utrymme att vara med och påverka från början, säger Annette Lööf.

Ta lärdom för framtiden
– Hur skulle vi göra detta projekt idag? Då skulle jag vilja ha två jämlika parter i början av planeringen, säger Michael Lindblad, ordförande i Umeå Sameförening och det Samiska konstnärliga rådet för Umeå2014.

– Vi skapar något som är så bra som möjligt. Det är jag nöjd med! Men vi kunde ha gjort det ännu bättre, säger Michael.

Eva Conradzon, projektledare för Umeå Sameförening berättar om sitt arbete med samiska veckan:

– Under den samiska veckan, som infaller under sportlovet, träffar jag många barn. Nästan alla visar stort intresse att lära sig mer om samerna och den samiska kulturen. Men i skolundervisningen nämns nästan ingenting. Hur mycket barnen får lära sig hänger helt och hållet på enskilda lärares engagemang.

Den timmeslånga debatten visade att åsikterna var många, även bland de samiska företrädarna. Hela seminariet webbsändes via Bambuser och kan ses i sin helhet här nedanför.

Foto: Patrick Trägårdh

Läs mer om seminariet hos Region Västerbotten.

comments powered by Disqus
Du är här: Hem | Nyheter | Kultur mot rasism – laddat om det samiska