Hoppa till innehållet
Umeå2014 – allt om Umeå

Umeå / Guider och berättelser

Västerbottenpaj: recept, osten från Burträsk och mat från Västerbotten

Publicerat Uppdaterat Av BeritCirka 11 min läsning

Västerbottenpaj är en mör pajdeg fylld med riven Västerbottensost, ägg och grädde. Den görs på några få ingredienser, tar runt 40 minuter i aktiv tid och ugn, och serveras ljummen eller kall med löjrom, finhackad rödlök och gräddfil eller crème fraiche. Längre ner hittar du vårt recept för en vanlig pajform på 24 centimeter och en receptskalare som räknar om mängderna om du har en annan form eller ska bjuda många.

Osten kommer från Burträsk i norra Västerbotten och har gjorts sedan 1872, men själva pajen är betydligt yngre än många tror. Vi går igenom ostens historia, vad som stämmer om pajens ursprung och vilka andra rätter som hör hemma i Västerbotten. Några av dem som ofta räknas till länets mat, som surströmming och Kalix löjrom, kommer faktiskt från grannlänen. Det reder vi ut också.

Uppgifterna stämda mot källorna 16 oktober 2026.

Kort om västerbottenpaj

  • Grundproportioner för en form på 24 cm: 300 g riven Västerbottensost, 3 ägg och 2 dl vispgrädde i ett pajskal av 125 g smör och 3 dl vetemjöl.
  • Ugn: 200 grader. Förgrädda skalet cirka 10 minuter, grädda sedan pajen cirka 20 minuter tills fyllningen har stelnat.
  • Klassiska tillbehör: löjrom, rödlök, dill och gräddfil eller crème fraiche.
  • Västerbottensost görs bara i Burträsk och lagras i minst 14 månader enligt tillverkaren Norrmejerier.
  • Osten har ingen EU-skyddad beteckning. Namnet skyddas i stället som registrerat varumärke.
På den här sidan14 avsnitt

Västerbottenpaj: vårt recept för en form på 24 cm

Det här är husets recept. Det bygger på samma proportioner som originalreceptet på Västerbottensosts egen webbplats, med några praktiska tillägg från vårt eget kök. Andra recept bygger på samma grund, ost, ägg och grädde i ett mördegsskal, men varierar detaljerna. Ankarsrums version har till exempel med lite mjölk i fyllningen och kummin i degen.

Pajskal

  • 125 g kallt smör
  • 3 dl vetemjöl
  • 1 msk kallt vatten

Fyllning

  • 300 g Västerbottensost, grovriven
  • 3 ägg
  • 2 dl vispgrädde
  • 1 nypa svartpeppar och lite salt (osten är salt i sig, så smaka försiktigt)

Gör så här

  1. Sätt ugnen på 200 grader.
  2. Nyp ihop smör och mjöl till en grynig massa, gärna i matberedare. Tillsätt vattnet och arbeta snabbt ihop till en deg.
  3. Tryck ut degen i en pajform på 24 cm, upp längs kanterna. Ställ formen i kylen en stund om du hinner, då krymper kanten mindre i ugnen. Nagga botten med en gaffel.
  4. Förgrädda skalet mitt i ugnen i cirka 10 minuter.
  5. Vispa ihop ägg och grädde, rör ner osten och smaka av med peppar och lite salt.
  6. Häll fyllningen i skalet och grädda i cirka 20 minuter, tills fyllningen har stelnat och fått lite färg.
  7. Låt pajen svalna en stund innan du skär den. Den blir lättare att skära och smakerna kommer fram bättre när den inte är rykande het.

Riv osten själv. Västerbottensost säljs både som hel bit och färdigriven. En hel bit som du river grovt precis innan ger mer smak, och lagrade varianter ger en kraftigare paj.

Receptskalaren: rätt mängd för din form och dina gäster

Har du en annan form än 24 cm, eller ska du göra pajer till en hel kräftskiva? Välj form och skriv in hur många som ska äta, så räknar verktyget ut hur många formar du behöver och hur mycket av allt som går åt. Mängderna skalas efter formens yta. Antal bitar per paj är vår egen tumregel: ungefär 4 portioner som huvudrätt med sallad, 8 som förrätt och 12 små bitar på en buffé.




Varm eller kall, och vad ska ligga bredvid?

Västerbottenpaj fungerar både varm och kall, och många tycker att den är som bäst ljummen. Originalreceptet säger att pajen ska få svalna innan den serveras, och det är så den oftast står på en buffé eller kräftskiva: förberedd i god tid och skuren i bitar. Varm direkt ur ugnen är fyllningen lösare och smakar mildare. Kall från kylen dagen efter blir den fastare och osten känns saltare.

Tillbehören som Västerbottensosts egen receptsida föreslår är löjrom, finhackad rödlök, dill och en klick crème fraiche. Gräddfil fungerar lika bra och är det många i norr tar fram. Pajen nämns där som en klassiker till midsommar, påsk, jul och kräftskiva. Välj tillfälle nedan för förslag på vad som passar bredvid.


Fem sätt att variera pajen

Vegetarisk. Själva pajen innehåller varken kött eller fisk, det är tillbehören som avgör. Byt löjrommen mot picklade tomater eller inlagd rödlök så får du samma syrliga kontrast. Västerbottensost har ett eget recept med picklade tomater på sin webbplats.

Minipajer. Tryck ut degen i en muffinsplåt och fyll med samma smet. De blir klara fortare än en stor paj och är lätta att ställa fram på buffé. Receptskalaren ovan räknar om mängderna för en plåt med tolv hål.

Med räkor. Lägg skalade räkor i botten av det förgräddade skalet innan du häller i fyllningen, eller servera dem ovanpå tillsammans med rom och gräddfil. Räkor släpper vätska, så låt dem rinna av ordentligt. Det här är vårt eget förslag, inte ett klassiskt recept.

Glutenfri. Tillverkaren har ett separat glutenfritt pajrecept på sin webbplats. Fyllningen är densamma, det är skalet som byts ut.

Smördegssnittar och förrätter. Samma smaker fungerar utan paj. Grädda remsor av färdig smördeg, toppa med riven Västerbottensost och servera med löjrom och gräddfil, eller med räkor. TV4:s matsida har en snarlik smördegsvariant med lagrad ost, rom och gräddfil som tilltugg eller förrätt. Tillverkaren har också en enkel sill med lime och Västerbottensost, som ibland kallas västerbottensill, och en förrätt med svartrot, rom och ostsås.

Osten bakom pajen: Västerbottensost från Burträsk

Enligt tillverkaren gjordes den första Västerbottensosten i Burträsk 1872, och den som brukar tillskrivas receptet är mejerskan Ulrika Eleonora Lindström. Det finns en känd historia om att hon blev distraherad av en uppvaktare så att elden under ystkaret slocknade gång på gång, och att osten därför fick sin speciella karaktär. Både tillverkaren och Wikipedia beskriver det som en myt. Hur det faktiskt gick till går troligen aldrig att säkerställa.

I dag görs osten av Norrmejerier, ett mejeriföretag som ägs av bönder i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland och har sitt huvudkontor i Umeå. Osten tillverkas bara på mejeriet i Burträsk, i Skellefteå kommun, och lagras i minst 14 månader, ibland längre. Tillverkaren bedömer mognaden på en niogradig skala innan osten släpps.

Under tidigt 1900-tal gjordes osten på flera mejerier och kvaliteten varierade. Därför registrerades ett varumärke 1910, och i dag är både Västerbottensost och Västerbottensostpaj registrerade varumärken som Norrmejerier äger. Det förklarar varför du ser ett litet ®-tecken på förpackningar och i recept. Pajen kallas därför ofta västerbottenpaj eller västerbottensostpaj i vardagligt tal.

Ingen EU-skyddad beteckning. Det är lätt att tro att Västerbottensost har samma skydd som till exempel Kalix löjrom, men så är det inte. Enligt Wikipedia står osten sedan 2014 på Jordbruksverkets lista över livsmedel som skulle kunna bli aktuella för skyddad beteckning, men vi har inte hittat något beslut om att den har fått det. Skyddet är varumärket.

Vill du se var osten görs har Norrmejerier haft ett besökscenter i Burträsk med utställning, butik och kafé. Vi har inte kunnat se aktuella öppettider för 2026, så kontrollera med tillverkaren innan du åker.

Hur gammal är västerbottenpajen egentligen?

Den gamla texten på den här sidan påstod att pajen skapades av misstag på 1960-talet av en kokerska på Burträsk värdshus. Den uppgiften har vi inte kunnat belägga någonstans, och det verkar som att den blandar ihop pajen med myten om hur osten kom till.

Det vi hittar pekar på att pajen är betydligt yngre. Wikipedias artikel om Västerbottensost skriver att pajen har serverats sedan 1990-talet, särskilt på kräftskivor, och hänvisar till Svenska Dagbladet: en paj med lök och Västerbottensost nämns där 1994 och en ”västerbottenpaj” 1999. Det betyder inte att ingen bakade ostpaj med Västerbottensost tidigare, bara att rätten som begrepp verkar ha slagit igenom under 90-talet. Osten är alltså gammal, pajen ett ganska modernt klassiskt recept.

Mer mat från Västerbotten, och från grannarna

När man pratar om norrländsk mat blandas länen lätt ihop. Här är rätterna som brukar nämnas, och var de faktiskt hör hemma.

Rätt Var den hör hemma Kort om
RättVästerbottensost och västerbottenpaj Var den hör hemmaVästerbotten (Burträsk) Kort omLagrad hårdost sedan 1872, pajen sedan 1990-talet.
RättPalt Var den hör hemmaNorrbotten och Västerbotten Kort omKokt potatisbulle med fläskfyllning. Pitepalt har fått namn efter Piteå i Norrbotten.
RättTunnbröd Var den hör hemmaHela Norrland Kort omLänge vardagsbröd i norr, hårt för lagring eller mjukt för att ätas direkt.
RättSurströmming Var den hör hemmaHöga kusten, Västernorrland Kort omJäst strömming. Mest tillverkas på Ulvön, inte i Västerbotten.
RättKalix löjrom Var den hör hemmaNorrbotten Kort omRom från siklöja, skyddad ursprungsbeteckning sedan 2010.
RättRenkött och suovas Var den hör hemmaSápmi, även Västerbottens inland Kort omSamisk mattradition. Suovas är torrsaltat och kallrökt renkött.
RättNorrlandsströmming Var den hör hemmaBottenhavet och Bottenviken Kort omFärsk strömming, skyddad ursprungsbeteckning sedan 2026.

Palt: Västerbotten har den också

Palt förknippas med Piteå, och pitepalten har fått sitt namn därifrån. Men enligt Institutet för språk och folkminnens förteckning över levande kulturarv finns traditionen både i Norrbotten och Västerbotten. Pitepalt görs av rå riven potatis och korn- eller vetemjöl, fylls med fläsk, kokas i saltat vatten och serveras med lingon och smör. Görs bullarna på kokt potatis kallas de oftast kroppkakor, som är vanligare söderut. Det finns också blodpalt, där degen innehåller blod.

Tunnbröd och messmör

Tunnbröd var länge det vardagliga brödet i Norrland. Det hårda höll länge, det mjuka åts färskt. I Umeå kan du baka eget tunnbröd i vedugn på Västerbottens museums Julstök på Gammlia lördagen den 28 november 2026, där en erfaren bagare visar hur det går till. Messmör, ett mjukt och sötaktigt pålägg av vassle, hör också till frukostbordet i norr. Den vanligaste sorten i butik, Fjällbrynt, har enligt produktbeskrivningen funnits sedan 1939.

Surströmming och löjrom: grannarnas delikatesser

Surströmming räknas ofta till norrländsk mat i allmänhet, och det stämmer, men den är inte västerbottnisk. Traditionen förknippas med Höga kusten i Västernorrland, och enligt Encyclopaedia Britannica tillverkas det mesta på Ulvön. Den nya fångsten fick enligt tradition säljas först tredje torsdagen i augusti.

Kalix löjrom kommer från Norrbotten. Den skyddade ursprungsbeteckningen, registrerad 2010, gäller rom från siklöja som fångas längs kusten från Åby älvs utlopp i söder till Torne älvs utlopp i norr, med beredning i Piteå, Luleå, Kalix eller Haparanda kommun. Löjrom på västerbottenpaj är alltså ett möte mellan två län, och det är helt i sin ordning. Annan löjrom än Kalix löjrom finns också, men då får den inte säljas under det namnet.

Renkött och hjortron

Renkött är en del av den samiska mattraditionen och renskötseln sträcker sig in i Västerbottens inland. Suovas, torrsaltat och kallrökt renkött, har det funnits planer på att ursprungsskydda. Sveriges Radio berättade 2015 om en ansökan, men vi har inte hittat något beslut om att den har gått igenom. Hjortron växer på myrar i norra Sverige och plockas på sensommaren. Hjortronsylt till glass eller våfflor är lika självklar som lingon till palten.

Var du äter och köper mat från Västerbotten i Umeå

Västerbottensost finns i i princip alla mataffärer, och det är där de flesta handlar osten till sin paj. Vill du köpa direkt av producenterna är Bondens egen marknad det tydligaste alternativet i stan. 2026 hölls den nio lördagar mellan 8 augusti och 3 oktober, klockan 10 till 15 på Kungsgatan mellan Mimerskolan och Vänortsparken, och firade 25 år. Där säljs bland annat grönsaker, småskaliga ostar, fisk, kött, bär, svamp och bröd direkt av dem som odlat eller förädlat varorna. Säsongen är slut för i år, och datum för 2027 har vi inte sett ännu.

Restaurangerna i Umeå byter meny ofta, och vi har inte hittat någon som har västerbottenpaj som en fast rätt året runt. Den dyker oftast upp som förrätt eller på buffé kring högtider. I vår guide till restauranger i Umeå hittar du ställen som lagar mat på lokala råvaror, och i guiden till julbord i Umeå ser du vilka julbord som har släppt menyer och priser för 2026. Vill du vara säker på att få västerbottenpaj på julbordet, fråga när du bokar.

Frågor om västerbottenpaj

Heter det västerbottenpaj eller västerbottensostpaj?
Båda används. Västerbottensostpaj är tillverkarens registrerade namn, västerbottenpaj är det de flesta säger. Felstavningen ”västerbottenoaj” är också vanlig i sökrutan, så du är inte ensam.

Kan jag använda en annan ost?
Det går att baka ostpaj på annan lagrad hårdost, men då är det inte västerbottenpaj. Det är ostens kraftiga, lite beska och salta smak som gör rätten.

Kan jag göra pajen dagen innan?
Ja, eftersom den ofta serveras kall eller ljummen är det praktiskt att baka den dagen innan och förvara den täckt i kylen. Ta fram den en stund innan servering, eller värm den försiktigt i ugnen.

Hur många räcker en paj till?
Vår tumregel för en form på 24 cm är fyra som huvudrätt, åtta som förrätt och omkring tolv små bitar på en buffé. Receptskalaren ovan räknar ut resten.

Om skribenten

Berit

Jag heter Berit och har bott i Umeå i drygt tjugo år, de flesta av dem på Haga. Det började med att vänner som skulle hälsa på ville ha tips, och listorna i mobilen blev till slut den här sajten. Mest skriver jag om sådant jag själv gör: fikar för länge, cyklar längs älven ut till Baggböle, letar fynd på loppisar och går på julmarknaden på Gammlia varje år.

Det som ändras ofta, som öppettider, priser och regler, kollar jag med ställena själva eller med myndigheten och länkar dit. Guiderna går jag igenom igen med jämna mellanrum. Hittar du något som inte stämmer, eller vet du ett ställe jag borde testa? Skriv till mig via kontaktsidan.

Fler artiklar av skribenten